Från och med den 1 januari 2025 gäller nya regler som tvingar butiker och apotek att ta emot kontanter. Det är en stor förändring för en handel som under de senaste åren rört sig allt längre bort från sedlar och mynt. Men vad innebär lagen egentligen – och vad händer om en butik vägrar?
Bakgrunden till det nya kontantkravet
Sverige är ett av världens mest kontantfria länder. Enligt Riksbankens undersökningar uppger allt färre att de betalat med kontanter den senaste månaden, och många butiker har länge skyltat med att de enbart tar kort. Men den trenden har nu stött på politiskt motstånd.
Riksdagen beslutade att stärka kontanternas ställning av flera skäl: äldre och personer utan bankkort ska kunna handla, samhällets sårbarhet vid it-störningar och elavbrott ska minskas, och kontanter ska förbli ett lagligt betalningsmedel på riktigt – inte bara på pappret. Lagen som trädde i kraft 2025 bygger på ändringar i betaltjänstlagen och riktar sig mot handlare som omsätter mer än ett visst belopp per år.
Vilka butiker omfattas av lagen?
Det är inte alla butiker som berörs. Kravet gäller detaljhandelsföretag och apotek som har en årsomsättning på minst 20 miljoner kronor. Det innebär att stora livsmedelskedjor, varuhus, klädbutiker och apotekskedjor måste kunna ta emot kontanter – medan den lilla bybutiken eller en enskild marknadshandlare inte omfattas på samma sätt.
Finansinspektionen är den myndighet som har tillsyn över att reglerna följs. Företag som bryter mot lagen riskerar att få anmärkningar och i förlängningen ekonomiska sanktioner, även om myndigheten i ett första skede förväntas arbeta med dialog och vägledning.
Vad räknas som att ”ta emot kontanter”?
Här finns en viktig detalj som många missar. Lagen kräver inte att varje enskild kassa i en butik måste hantera kontanter. Det räcker att butiken erbjuder möjligheten att betala kontant vid åtminstone ett ställe i lokalen. En stormarknad kan alltså ha tolv självscanner-kassor som bara tar kort, så länge det finns en bemannad kassa där sedlar och mynt accepteras.
Däremot är det inte tillåtet att aktivt avvisa kunder som vill betala kontant om butiken i övrigt uppfyller kravet. Skyltning som säger ”vi tar inte kontanter” är problematisk om företaget faller under lagens tillämpningsområde.
Så påverkas din vardag som konsument
För de flesta som handlar med mobilen eller kortet varje dag märks förändringen knappt. Men för dig som av olika skäl föredrar eller är beroende av kontanter är det en tydlig förbättring. Du ska kunna gå till ICA, Coop, Apotek Hjärtat eller Apoteket och veta att sedeln i plånboken fungerar.
Det finns också en bredare trygghetsdimension. Vid strömavbrott, tekniska fel hos kortterminaler eller cyberattacker mot betalinfrastrukturen kan kontanter vara det enda sättet att genomföra en transaktion. Beredskapsaspekten har lyfts fram av bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som länge rekommenderat hushåll att ha kontanter hemma för nödsituationer.
Kritik och praktiska utmaningar
Handeln är inte helt nöjd. Branschorganisationen Svensk Handel har påpekat att kontanthantering innebär kostnader – för säkerhet, växel, värdetransporter och personalutbildning. Många butiker har aktivt byggt bort infrastrukturen för kontanter under åren, och att bygga upp den igen tar tid och pengar.
Det finns också frågor om var gränsen går för apotek med begränsad bemanning, eller butiker i gallerior med specifika hyresvillkor. Finansinspektionen väntas precisera tillämpningen löpande under 2025.
Vad händer nu?
Lagen är ny och tillsynen är i ett uppbyggnadsskede. Konsumenter som upplever att en skyldig butik vägrar ta emot kontanter kan anmäla detta till Finansinspektionen. Myndigheten har inte angett någon nolltolerans från dag ett, men signalerar tydligt att reglerna ska följas.
För dig som konsument är budskapet enkelt: rätten att betala med kontanter i större butiker och apotek är nu lagstadgad. Det är upp till handeln att anpassa sig – och upp till myndigheterna att se till att så sker.
About the Author
