När Sverige formellt blev medlem i NATO i mars 2024 följde inte bara ett historiskt skifte i svensk säkerhetspolitik – det kom även med en prislapp. Men exakt hur mycket kostar egentligen medlemskapet, och vad ingår i notan?
Det direkta bidraget till NATO
Sverige betalar ett årligt bidrag till NATOs gemensamma budget, det så kallade common funding. Bidraget beräknas utifrån en fördelningsnyckel baserad på bruttonationalinkomst (BNI). För Sverige innebär detta ett bidrag på ungefär 700–900 miljoner kronor per år till NATOs civila och militära gemensamma budgetar.
NATOs gemensamma budget finansierar bland annat alliansens gemensamma kommandostruktur, övningar, kommunikationssystem och huvudkvarteret i Bryssel. Det är viktigt att förstå att detta är en relativt liten del av den totala försvarskostnaden – merparten av utgifterna hanteras nationellt av varje medlemsland.
Tvåprocentsmålet – den stora kostnaden
Det som verkligen sätter sina spår i statsbudgeten är NATOs krav på att alla medlemsländer ska lägga minst två procent av BNP på försvar. Sverige uppnådde detta mål 2024 för första gången på decennier.
Med ett BNP på ungefär 6 500 miljarder kronor innebär tvåprocentsmålet ett försvarsanslag på cirka 130 miljarder kronor per år. Jämfört med de knappt 90 miljarder som Sverige spenderade på försvar så sent som 2022 är det en dramatisk ökning på bara några år.
Pengar går bland annat till:
- Nyrekrytering och löner inom Försvarsmakten
- Anskaffning av ny materiel, inklusive stridsflygplan, luftvärn och fordon
- Underhåll av befintliga system
- Övningar och beredskap
- Stöd till Försvarets materielverk (FMV) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Vad Sverige får tillbaka
NATO-medlemskapet innebär inte bara utgifter. Sverige får tillgång till alliansens samlade kapacitet, underrättelsesamarbete och – viktigast av allt – artikel 5-garantin, det kollektiva försvaret. Att utlösa artikel 5 är inte gratis för alliansen heller, och Sveriges geografiska läge gör landet till en strategisk tillgång för hela Östersjöregionen.
Utöver det säkerhetspolitiska värdet ger medlemskapet Sverige inflytande i NATOs beslutsprocesser, tillgång till gemensamma övningsarenor och möjlighet att köpa materiel till fördelaktiga villkor inom alliansen.
Så ser helhetsbilden ut
Om man summerar de direkta avgifterna och de nationella försvarsutgifterna kopplade till NATO-åtagandena rör det sig alltså om en total kostnad på i storleksordningen 130–135 miljarder kronor per år. Det är pengar som tas från statskassan och som på sikt kan påverka andra delar av statsbudgeten.
Riksrevisionen och Försvarsberedningen har båda lyft frågan om hur Sverige ska finansiera upprustningen långsiktigt. Skattehöjningar, omprioriteringar eller lån är alla alternativ som diskuteras i politiska sammanhang.
Jämförelse med andra NATO-länder
Sverige är inte ensamt om att göra stora satsningar. Polen lägger nu över fyra procent av BNP på försvaret, medan Spanien och Italien fortfarande kämpar för att nå tvåprocentsmålet. Sverige befinner sig i mitten av fältet, men med en tydlig uppåtgående trend.
Framtida kostnader kan öka
NATO diskuterar internt om tvåprocentsmålet bör höjas till tre procent – ett scenario som bland annat USA:s Donald Trump förespråkat. Om det beslutet tas skulle Sverige behöva öka sitt försvarsanslag till nästan 200 miljarder kronor per år, vilket skulle kräva massiva omprioriteringar i den svenska statsbudgeten.
Redan nu ser Försvarsmakten behov av ytterligare resurser utöver vad tvåprocentsmålet ger. Frågan om vad Sveriges NATO-medlemskap kostar är därmed inte avgjord – den är snarare i sin linda.
About the Author
